Test

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Lärloop 6B

Att utveckla former/metoder att bedöma kvalitet i digitala läromedel och lärresurser.

 

Hur brukar ni i laget välja läromedel? Hur ser valet ut mellan tryckt och digitalt läromedel?

I vårt arbetslag arbetar vi på olika sätt. För en del kompletterar det digitala läromedlet det tryckta och för andra ersätter det digitala det tryckta. Det viktiga är att man är klar över sitt syfte med att använda det ena eller det andra läromedlet.

Det går inte generellt att säga att vi väljer läromedel, tryckt eller digitalt, utifrån fasta förutbestämda kriterier. Valet beror på så många olika faktorer. Digitala och tryckta läromedel kan användas parallellt ; söka kunskap, förbättra redovisningar, använda som dokumentation. Det viktiga är att läromedlet jobbar mot Lgr 11. 

Vi väljer alltså efter vad syftet med uppgiften är och vad det är vi arbetar med. Eftersom vi har 1-1 lösning på skolan, finns möjligheten att använda IPad när man behöver. På paddan finns ytterst få spelappar då vi tror på producerande appar där eleverna själva får göra jobbet ( IMovie, BookCreator, Explain everything, Puppet Edu…) Att arbeta på IPad ger en större valmöjlighet för barnen och de får en bättre chans att visa vad de kan och en möjlighet att nå kunskapskraven. Det är enklare att individualisera.

 I dagsläget finns tryckta läseböcker i klass 1-3 med tillhörande arbetsbok. Mattebok finns i två av klasserna.

Lärresurser vi använder flitigast är:

  • Storskärmen används dagligen. Med stor bild vid högläsning och kortare genomgångar är det lättare för elever att se och förstå. På den stora skärmen kan barnen också dela med sig till varandra genom AirPlay funktionen.
  • Kameran är mycket använd. Med kameran experimenterar eleverna med foto och film, som de sedan kan använda i dokumentation, arbeten och redovisningar.
  • Bookcreator och Explain everything är  appar som barnen känner väl igen. Vi anser att om man koncentrerar sig på färre appar blir barnen säkrare på dessa och kan komma igång med sitt arbete snabbare och utförandet blir lättare.

Varför valde ni det läromedel/lärresurs ni gjorde?

Att använda storskärm är inte längre att val. Det gör man i vardagen. Ibland väljer vi lärresurs för att testa nytt och vidga vyer.

Här väljer vi att skriva om appen BookCreator som vi skrev om i loop 4. Att skriva digitalt har många fördelar. Alla kan! Har man inte koll på bokstavsljuden i början behöver man inte längre vänta på fröken för att få hjälp. Det sköter talsyntesen. Det är lätt att korrigera texterna, vilket leder till ökad lust och längre texter. I appen kan du blanda bild, text och ljud. Lustfyllt! Här kan man arbeta individuellt efter sin egen förmåga.

Skulle ni efter att ni använt Skolverkets checklista göra samma val igen?

Book Creator är ett verktyg som tilltalar alla barn där de har stora möjligheter att arbeta på sin nivå. Vi använder nu appen som ”skrivböcker”, fast på ett mer levande sätt. Här samlas faktaböcker med ämnesböcker och berättelser i ett eget bibliotek som är lätt att dela med andra.

I bedömningssammanhang finns det bättre lärresurser att använda. I Google Classroom, som än så länge är rätt så nytt för oss, ser vi att det finns större möjligheter.

Vilka kvaliteter och brister ser ni i lärresursen i perspektiv av den uppgift ni arbetade med?

Kvaliteter

Lätt att använda, snabb igångsättning, bra presentationer, individualiserat, funkar för barn med speciella behov/funktionsnedsättning, bidrar till elevers lärande, aktiva elever, går att anpassa innehåll, arbeta 2 och 2, återkoppling via stor skärm…

Brister

Kan ej arbeta hemma eftersom de inte får ta hem sin iPad,kommunikation i appen saknas, bedömning kan ske kring innehållet men inte i appen…

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Lärloop 5

 

Lite om hur vi arbetar med källkritik:

Vi tycker att källkritik är inget man jobbar med under ett kortare tema/lärloop. Det är något vi berör ständigt. Barnen har däremot fått ett ord på vad det är vi gör och vi har arbetat mer intensivt med ämnet den sista tiden. Vi tycker det är viktigt att man tränar barnen att tänka källkritiskt redan från år 1. Naturligtvis efter barnens mognad.

I elevernas vardag tränas källkritik på ett naturligt sätt vid t ex ryktesspridning, 1:april, bloggar, annonser, program, sociala medier…

Lite bilder:



Vilka är elevernas största utmaningar när det gäller att arbeta utifrån ett källkritiskt förhållningssätt? 

Information förändras ständigt och i rask takt. Då kan det ju vara svårt att verkligen veta om informationen stämmer.

Att veta vad källan har för egna intressen i bild/text/ljud kan också vara en utmaning. Barn förutsätter ofta att det man ser och hör är sant (man kan kalla det blåögdhet). Vad är fakta och vad är åsikt?

Att ha tålamodet att söka information från fler källor, vilket tar tid och är svårt, anses många gånger som ett onödigt och obekvämt jobb. Att finna rätt sökord är en konst.

 

Hur kan ni arbeta för att komma åt elevernas svårigheter?
Eftersom djungeln av texter samt bilder på nätet är enorm och ofta svårbegriplig, särskilt för de yngre, använder vi oss av böcker som är anpassade för de yngre barnen. Vi slår alltså ett slag för böcker, där vi vet vem källan är samt att faktan är tillförlitlig.

Vi producerar också mycket eget material.

Att använda tidningar i övningssyfte tycker vi är bra. Källan kan vara mer diffus och stämmer verkligen faktan? Genom att samla barnen och tillsammans fundera och resonera kring informationens och källans trovärdighet.

 

Hur kan ni följa upp elevernas förståelse för källkritik?
Vi ser till att det blir ett fortlöpande arbete där vi tillsammans får ett källkritiskt förhållningssätt. Att just arbeta tillsammans känns viktigt.Detta gör vi bl a genom att jämföra olika texter med samma innehåll, resonera kring bilder, läsa tidningsrubriker…

Vi ser en stor fördel i användandet av storskärm att samla barnen framför. Vi analyserar texter samt bilder tagna ur dess sammanhang.

Strategier om hur man blir källkritisk är viktigt att vi lär barnen redan från början. Att använda Skolverkets checklistor Kolla källan är ett tydligt och bra sätt att arbeta vidare på…

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Lärloop 4.1

Vi har fått reda på barnens tankar genom att göra en enkät samt intervjua muntligt.

Hur påverkades elevernas motivation?

  • Roligt för man fick testa olika sätt att arbeta på
  • Jättekul!
  • Det var lättare när inte fokus var på mig själv
  • Inspirerande
  • Man lärde sig mer
  • Motivationen sjönk när man får göra allt själv då man arbetar i par/grupp
  • Enkelt att redigera
  • Roligt med alla nya idéer man får
  • Verklig mottagare
  • Man blir bättre när fler rättar åt en
  • Stolt över att se sin text på stor skärm

Hur påverkades elevernas delaktig /inflytande?

  • ”Alla lyssnade på mig”
  • ”Jag bestämde allt”
  • ”Det blev min text”
  • Det blir mer jobb med all hjälp/rättning
  • Stå för sin åsikt och motivera varför man ej vill förändra

Hur påverkades elevens lärande?

  • Man lär varandra, idéer, stavning, meningsbyggnad
  • Man lär av sina misstag
  • Man lär sig när man lyssnar / tittar på varandra
  • Man lär sig mer när det är roligt
  • Svårare att lära sig (att tänka)
  • Bra, för man lär sig tänka på olika sätt
  • Lättare att lära sig
  • ”Jag tyckte inte att jag lärde mig, det var inte viktigt”

Positiva erfarenheter?

  • Olika uttrycksformer
  • Alla lyssnade
  • Att jag gjorde rätt
  • Att jag lärde mig
  • ”Det var så roligt för det blev så bra”
  • Lär sig av sina misstag
  • ”Jag behöver inte vara så blyg när de tittar på texten istället för mig”
  • Man får hjälp med stavning
  • Man får ideér av varandra
  • Finare handstil, mer noggrann

Negativa erfarenheter?

  • Textmassa försvinner…Då måste man ju börja om
  • ”Det var för lätt”
  • Andra kan skratta åt en
  • Man kan känna sig taskig när man bedömer en text  på stor skärm inför andra.

God jul från oss till er läsare 🎄

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Loop 4 

Redovisa för hur ni arbetat med Loopen 

År 1

Vi har arbetat med problemlösning i matematik. Barnen har enskilt fått lösa uppgiften först. Sedan har deras lösningar lyfts i mindre grupper om 4-5 barn i varje grupp. Vi har fotograferat arbetet i de mindre grupperna. Fotona har vi tittat på och reflekterat kring i storgrupp. På så sätt får vi ta del av olika lösningar.

   
 År 2

Vi har gjort arbetat om skolan förr till ett So/Sv projekt. Det digitala verktyget vi använt oss av är IPad. Vi har sökt fakta både på nätet samt hos äldre släktingar. Vår fakta har vi sammanställt i form av texter som hänger på klassrumsväggen. Där fick vi en introduktion på vad faktatext är för något. Att kunna skriva faktameningar har varit ett av målen vi arbetat mot. Var kan man hitta fakta? Hur vet man att den stämmer? Hur kan man ta reda på att den stämmer?

Sedan har barnen fått skriva egna texter i appen Book Creator (en app som för övrigt barnen känner sig hemma med). Eleverna har fått välja mellan att skriva faktatext eller en berättelse. Texterna har en kompis fått läsa och ge tips på förbättring på. Efter det har jag gett muntlig feedback på varje text. Något att tänka på till nästa gång. Böckerna finns kvar att läsa längre fram i tiden. Bla för att kunna reflektera över sin skrivutveckling. ”Kolla, jag satte inte ut punkten” ” Nu vet jag i alla fall hur jag ska använda talstrecket” ”Vad mycket text jag skriver idag”…

 Här följer några sidor ur barnens böcker, både fakta och berättelse…

  
    
   

År 3

I klassen har vi skrivit faktatexterna om skolan förr i tiden i appen Book Creator. Under arbetets gång har vi vuxna gått runt bland barnen och gett feedback. Hur vill du arbeta vidare med texten? Vad kan vi ändra/ förbättra?

Eleverna har fått en modell att följa. Denna modell har vi haft lektioner kring för att barnen ska veta vad som ska bedömas. Mål och kunskapskrav har varit tydliga tex ord/bild-koppling, faktainnehåll, meningsbyggnad…

Beskriv något ni själva reflekterat kring under denna Loop

En reflektion är att när man låter eleverna kamratbedöma enligt modellen two stars and a wish, så måste man förklara för barnen att man inte bara kan ge varandra förbättringsområden. Man måste också kunna ge beröm för något som faktiskt är bra i en kamrats arbete. Är detta följden av att vi hela tiden strävar framåt. Vi stannar sällan upp och avlutar med en känsla av att vara nöjd och färdig.

Vi har en önskan om att kunna bemästra Google Classroom. För att där ge barnen formativ bedömning både från oss pedagoger men också i form av kamratbedömning. Vi är dock osäkra på om skrift är det rätta sättet för de flesta barnen i de lägre åren att bli nådd på? Kanske en ljuduppspelning vore något?

Parallellt med So/Sv-arbetet har jag som arbetar i år 2 försökt sätta mig in i att arbeta i Google Classroom. Än så länge förstår jag inte riktigt hur man effektivt ska kunna nyttja denna plats. Tar mycket tid i anspråk, men kommer säkert bli bra i slutändan…


Har ni identifierat nya kompetenser och/eller förmågor hos eleverna under denna Loop

Eleverna har lärt sig att vara mer källkritiska än innan. Källkritik är än så länge något nytt. Om man hittar en fakta så bör man kunna hitta samma fakta på minst 2 ställen till väl? 

Vi har arbetat en hel del kring bilder. Bilder får man ej använda hur som helst utan tillstånd. Bilderna vi ser på nätet ägs ju av någon. Vi har därför skrivit ut tillåtna bilder till arbetet som eleverna har fått fota med sina IPad. Detta fotande har lett till att eleverna i andra skolarbeten är noga med att fråga om bilderna de vill använda är tillåtna.

En annan färdighet som fler och fler barn tar med sig är att man ej behöver sudda allt om det smugit in ett litet fel i texten. Sparar enormt mycket tid och lusten håller i sig. Då är man också mer mottaglig för formativa bedömningen och de förbättringar som kan göras.

Book creator är en lustfylld app som tilltalar många barn och de får större möjlighet att visa vad de kan. 

Den formativa bedömningen ger barnen möjlighet att i flera steg utvecklas genom användande samt dokumentation av foton.
Reflektera kring hur det påverkat er effektivitet eller ert utnyttjande av tiden

Tycker inte i detta läget att vi känner en större effektivitet. Vi upplever att det kräver mer av oss pedagoger, men vi är övertygade om att det gagnar eleverna.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Lärloop 3.1

Nytt sätt att tänka vid bedömning?

Vi ser det ej som att vi har behövt tänka om vid bedömning av elevers arbete. Som vi ser det är det två olika saker som ska bedömas. Det ena är att bedöma kunskapskraven och det andra är att bedöma det multimodala arbetet som för oss är en metod / ett verktyg att använda oss av. Alltså inget som egentligen ska bedömas, eller…?

Det är svårare att finna formen för att bedöma det modala. Ska man verkligen bedöma det modala? Det modala står oftast för en redovisningform anser vi.

Ett sätt som underlättat  bedömningen är ljudupptagning som mailats till läraren.

Färre papper att hålla reda på

Vilka kvaliteer hittar vi i elevernas multimodala arbeten?

Blyga elevers arbeten har större chans att komma till sin rätt då eleven själv inte behöver vara i fokus. Känns mer avslappnat.

Språkliga kvalitéer då det är smidigare att korrigera i egen text/bild. Vid film/ljudinspelning får eleven chans att korrigera sitt uttal flera gånger vilket gör att snacket blir riktigt tydligt.

Givande diskussioner mellan eleverna när de tillsammans ska välja bild kopplat till text.

Mod att testa utvecklas och viljan att hjälpa varandra är stor.

Det är ett ofta lustfyllt arbete som gör att eleverna vill lägga tid och energi på ett resultat de kan vara stolta över.

Med hjälp av olika mallar kan elevernas presentationer bli riktigt fina…och färre moment riskerar att glömmas bort. Fokus och energi läggs på att leverera ett bra resultat. Vi ser det som att fylla ett paket. Där omslagspappret redan är valt och vi kan lägga energi på att fylla paketet med ett rikt innehåll.

Vilka ämnesspecifika kvalitéer har vi hittat?

Power-point, Geografi och Sv (begreppsförmåga samt källkritik, källhänvisning, språkets struktur, skriva på ”dator”)

Book creator, Sv (språkets struktur, läsa med flyt/inlevelse, välja bild som passar, skriva på ”dator”)

Explain everything, Ma (begrepp och kommunikation)

Hur skiljer sig bedömningen från innan?

Vi ser ingen större skillnad.

Med hjälp av modala verktyg kan man tex i matten lyfta fram olika elevlösningar på ett tydligare sätt i stor grupp för att få igång ett resonemang och på så sätt höja kunskapsnivån.

Eleverna är ofta mer självgående i ett sådant arbetssätt, vilket lösgör tid för lärare och enskild elev.

Slutord:

Vi känner inte igen oss i den ”abstrakta tråkigheten”, som nämns i rapporten. Att motivera våra elever till kreativt arbete är inte svårt, snarare motsatsen. De älskar det kreativa, lustfyllda och nytänkande arbetssättet likväl som papper och penna. Vi ger dem ofta tid till att vara kreativa. Internet är dessutom en naturlig del av vår vardag. 

Arbetet med lärloop 3.1 har varit som att gå längs en krokig stig… Vad ska vi göra? Gör vi rätt? Var finns modellen? Vad säger modellen? Ofta har vi i våra diskussioner kommit fram till att det som efterfrågas är det vi redan gör. Det behöver nog inte vara svårare än så här.

Loopen handlar om bedömning. Vi kan tycka att man inte riktigt når fram till något nytt under solen. Upplever att det vi skrivit och läst mest kretsar kring arbetssätt ej en bedömning. Vi har en läroplan att följa…Så hur bedömer vi det multimodala? Kanske Skolverket ska ta på sig att skriva ett kommentarmaterial om vi ska bedöma, hur vi ska bedöma och vad vi ska bedöma.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Lärloop 3

Bettis har ordet

I år 2 har vi jobbat utifrån det centrala innehållet Att leva i världen och Att undersöka verkligheten. Vi har jämfört kartan och jordgloben, lärt oss att använda en atlas, lärt oss om kompassen och väderstreck och några karttecken. Barnen ska också kunna kontinenternas och världshavens namn samt kunna placera ut dem på en världskarta.

I redovisningen valde vi att utgå från de multipla intelligenserna, där bla IT ingår. I redovisningarna skulle följande ord ingå: jordglob, karta, väderstreck, kompass samt kontinenternas och världshavens namn.

En av grupperna gjorde en ”Grej of the day” redovisning med ledtråden: En gigantisk badboll. Redovisningen gjordes i Power-point.







Kristina har ordet

Arbetsområde i år 3: Skåne-Helsingborg

Vi kommer att arbeta med städer, sjöar, karta, historia, hur en stad är uppbyggd, djur och natur. 

Eleverna kommer att få ta foton med Ipadens kamera. Dessa foton kommer presenteras för föräldrarna i en fotoutställning.





Åsa har ordet

I år 1 lägger vi många timmar på att läsa och skriva. Så när skolan startade ett digitalt bibliotek hoppade vi på. Att få redovisa sina böcker på detta sätt ser jag som en möjlighet att skapa motivation till att skriva och att vilja skriva rätt. Självklart är det också spännande att läsa här.

Titta in i biblioteket här:

http://www.Publis.se  

Barnen har fått skriva sina böcker i appen Bookcreator. Tanken är att eleverna ska kunna läsa varandras böcker. dessutom får författarna ett stort antal läsare till sina alster. Arbetet har bara börjat…



…I appen Explain everything får barnen redovisa sina kunskaper i de olika ämnena för mig, genom att spela in ljud samtidigt som de ritar/skriver. Nu senast fick de äran att berätta för mig vad de geometriska figurerna har för namn samt vad sidor och hörn är. 

Detta är en metod som uppskattas av barnen och sparar den dyrbara tiden för Fröken. 

http://youtu.be/3YQMx7KsEvI

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar